Oj längsen jag skrev här..har väl hänt en hel massa saker i mitt liv som har med innebandy och mitt privatliv att göra.

Just nu är det mycket tankar angående framtiden.

Känner en hel massa olika saker jag skulle vilja ändra på eller göra.

Jag är i samma cirkel hela tiden. Spelar innebandy,går på krogen,söker jobb. Händer inget nytt. Samma sak hela tiden.

Har sökt massa jobb på slutet men inget händer, senast var jag på nån rekryteringsgrej på Casinot här i stan. Sökte jobb som floor security.

Får veta nu i veckan hur det gått.

Skulle vilja börja styrke träna och simma. Funderar på köpa kort på kort på sporthallen och kanske börja köra dagarna jag inte har träning med Mix Fm IBK. Har börjat spela med dom på deras serie matcher i korpen. (korpen säsongen har nyss börjat igen)

Jag spelar självklart fortfarade med i Vipers som målvakt så. Men roligt att försöka se hur bra man är som utespelare på riktiga matcher.

En annan sak jag skulle vilja göra är att bara spengar nån månad och sen packa en väska och börja yra runt i sverige. Åka hälsa på div folk man känner i sverige eller bara försöka vara ensam ett tag utan att vara på nåt specielt ställe. Då kanske man kan få nåt tillfället jobb också. Viktoria var tyvärr imot min ide att göra det så....Vill ju inte på nåt sätt välja bort henne från mitt liv. Hon betyder mycket för mig, vi har gått igenom för mycket tillsammans bara för att jag ska skita i henne o gå min egen väg.

Samtidigt finns det mycket saker som jag vill uppleva och annat som jag måste få göra för att kunna få ut det mesta av mitt liv.

 Resa får man kanske göra senare när man fått lite mera ordning på sitt liv.(gud vad vuxet o tänka så)

Priotet nu är väl innebandyn med Vipers och Mix, och naturligtvis att få ett jobb som kan ge bättre ekomoni. Just att inte ha jobb eller inte fått känna att man fått göra rätt för sig känns mer och mer tungt för mig.

Man går bara hemma och lever..Man känner sig inget värd-man är ingen speciel.

Jag vill ofta känna mig behövd, gärna av folk i min närhet. Vet att familjen o så tycker om mig o så men ändå..Jobb skulle göra mig lite mera positiv i mitt sätt att känna mig behövd. Då får jag vara nån.Nån som behövs.

Just nu känns det inte som jag behövs, ja i innebandyn kanske men det är ju inte nåt som är direkt viktigt om man säger så.

Får hoppas jag får jobb snart. Annars kommer jag nog rymma iväg i sverige nånstarns ett tag*haha*

Andreas Sjökvist